En ny studie visar att det var kriget snarare än torkan som fick Syriens bönder att lämna sina hem. Foto: Ahmed Akacha. Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den v

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2025-08-21

Foto: Dusan Kostic, Mostphotos. Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera av dem pollinerar odlade gr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-08-21

Streptokocker (grupp A streptokocker) som växer på en så kallad blodagarplatta. Foto: Fredric Carlsson. Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-t

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-08-21

Urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden – ny forskning tyder på att fåglar i staden inte får i sig rätt kost. Foto: Caroline Isaksson. En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i stjärtfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-08-21

Vinnarfotot föreställer biodlare i Guinea som arbetar för schimpansens överlevnad. Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, utmärkte sig i Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution. Med en biodlingsbild från Guinea drog Roa längsta strået i tävlingskategorin ”Protecting the Planet”. Grattis till priset Roberto. Hur känns det? – Tack. Jag är så klart väldigt glad. M

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-forskare-prisad-i-prestigefylld-tavling - 2025-08-21

Daniel Conley. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Daniel Conley, professor i biogeokemi på geologiska institutionen, tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris tillsammans med Jacob Carstensen, professor vid Aarhus universitet. De får priset på tre miljoner kronor för sina innovativa forskningsinsatser för Östersjöns miljö. Daniel Conley har sedan flera år drivit ett stort projekt, finansierat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-belonas-med-fint-ostersjopris - 2025-08-21

Alfred Larsson monterar en elektrokemisk cell vid instrumentet "The Swedish Materials Science Beamline P21.2" vid partikelacceleratorn PETRA III i Hamburg. Foto: Jinshan Pan. Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2025-08-21

I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Foto: GQAdrian/Pixabay. I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärno

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-08-21

Även milda åkommor och korta sjukdomsförlopp kan ha långtgående konsekvenser för koltrastar, inte minst genom att det påverkar deras vardag. Foto: Hermann Knuewer. När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds un

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-08-21

ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. Milda Pucetaite och Colin Olito var två av fyra forskare från Lund som fick startanslaget. Foto: privat. Två forskare vid biologiska institutionen, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av k

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-forskare-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-08-21

Från vänster: Sara Linse, Martin Malmsten och Emma Sparr. På bilden saknas Fredrik Höök. Under fem år kommer en rad gästprofessorer och internationellt rekryterade unga forskare att knytas till kemiska institutionen. Dessutom ska en forskarskola skapas. Satsningen heter COMMONS och har fått 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det nya excellenscentret ska ledas av Lundaforskarna Emma Sparr, Sa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-center-ska-sporra-den-breda-kemiforskningen - 2025-08-21

För att kunna planera städerna rätt är det viktigt med en djup ekologisk förståelse för urbana områden, annars är risken att man genomför fel åtgärder, säger Johan Kjellberg Jensen. Foto: Sara Håkansson. Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar ha

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-08-21

Vad händer den dagen antibiotikan slutar att fungera? Hur ser livet i en post-antibiotisk tid egentligen ut? Den 14 oktober diskuterar forskare från en rad olika discipliner vid Lunds universitet hur en framtid utan antibiotika skulle kunna se ut och delar med sig av den senaste forskningen inom området. Antibiotika är i dag en etablerad och effektiv behandlingsform mot infektioner, den utgör ett

https://www.pi.lu.se/artikel/nar-antibiotikan-slutat-att-fungera - 2025-08-21

Illustration av Catrin Jakobsson, Lund universitet Den 13 oktober möts nationella och internationella forskare för att dela med sig av den senaste forskningen och diskutera den nya gentekniken, CRISPR/Cas9, påverkan på samhället. Forskare såväl som intresserad allmänhet är välkomna att följa symposiet online. Det var bara några år sedan som Emanuelle Charpentier och Jennifer Doudna skapade ett av

https://www.pi.lu.se/artikel/nobelprisad-genteknik-i-fokus-symposium-vid-lunds-universitet - 2025-08-21

Invigningstal vid utställningen ”Embracing the Future” av Patricia Piccinini, Borås konsthall, den 8 februari 2020 Tack för att ni inbjudit oss från Pufendorf-Temat CRISPRideas – Genome Editing Technologies att bidra till invigningen av Patrica Piccininis utställning. Pufendorfinstitutet är ett tvärvetenskapligt institut inom Lunds universitet med syfte att stimulera till samarbete mellan forskare

https://www.pi.lu.se/artikel/crispr-i-vetenskap-och-konst - 2025-08-21

Utställningen Förtroligheter visas i trädgården utanför Pufendorfinstitutet Vad händer i mötet mellan natur, konst och människor? Detta undersöker utställningen Förtroligheter, som just nu visas i trädgården utanför Pufendorfinstitutet. Utställningen som vill bidra till att nå ett mer hållbart samhälle genom konstens möjligheter att inspirera till samtal om relationen mellan människa, kultur och n

https://www.pi.lu.se/artikel/utstallning-om-biologisk-mangfald-visas-pa-pufendorfinstitutet - 2025-08-21

Med den senaste tidens uppmärksamhet på "invasiva främmande arter" befinner sig växter nu i centrum för en ny samhällsdiskussion.  Inom Temat Perspektiv på invasiva arter vid Pufendorfinstitutet undersöker forskare från en rad olika discipliner hur allmänheten och olika experter ser på växter i såväl privata trädgårdar som i offentliga miljöer som till exempel parker, allmänningar, skog och hav. F

https://www.pi.lu.se/artikel/forskare-soker-perspektiv-pa-invasiva-vaxter - 2025-08-21

Forskarna Nils Gustafsson och Anamaria Dutceac Segesten om det aktuella ämnet politisk polarisering på internet. Det pratas alltmer om en ökad politisk polarisering. Men finns det belägg för att polariseringen ökar, vilka är orsakerna, och vad är skillnaderna mellan USA och Sverige? Dessa frågor undersöker det aktuella Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet. Ökad polariser

https://www.pi.lu.se/artikel/de-undersoker-politisk-polarisering-pa-natet - 2025-08-21

Vad skulle en framtid utan antibiotika innebära för mänskligheten? Det en central frågeställning för två nya antologier från det tvärvetenskapliga Temat Postantibiotiska framtider vid Pufendorfinstitutet.  Antologierna grundar sig i de frågeställningar och perspektiv på antibiotikaresistens och en levbar framtid utan antibiotika som gruppen utforskade under sin tid vid institutet 2019-2020. Liksom

https://www.pi.lu.se/artikel/en-framtid-utan-antibiotika-utforskas-i-nya-antologier - 2025-08-21

Under hösten 2021 ges medlemmar från gamla Teman en unik möjlighet att få komma tillbaka och arbeta vid institutet igen. Nysatsningen, Teman 2.0, innebär att tidigare Temaidéer kan väckas till liv för att hitta nya vägar framåt. De senaste tio åren har vi kunnat följa hur vildvuxna och oslipade forskningsidéer, som en gång började sin utveckling hos oss i våra Teman, har mognat; skärpts till; vuxi

https://www.pi.lu.se/artikel/gamla-teman-bjuds-pa-nytt - 2025-08-21